Mina tankar över diverse samhällsproblem

Tidigt -90 tal började kommunerna att införa beställar-utförare modell. Modellen var ett resultat av en marknadsreform, NPM (New Public Management). Har sitt ursprung ur akademin, Harvard, i USA. Lanserades av Christopher Hood USA, innebar ett sätt att införa liknande styrmodeller som företagssektorn använde sig av inom offentlig sektor. Fokus ligger på effektivisering av processer, standardisera dessa där det går och därmed göra det mätbart, jämföra mellan enheter. Prestationsmäta via nyckeltal. För att öka effektiviteten utsätter man enheterna för intern konkurrens, tillåter externa utförare som blir en del av marknaden. Här får beställar-utförare modell en central roll. Benchmark är ett viktigt begrepp där möjlighet införs att man jämför och drar lärdom av de enheter som har nått framgång.  Kritiken mot modellen har varit kraftig, speciellt inom offentlig sektor. Allt rör sig om avprofessionalisering till ökning av de administrativa bördorna. Mätningshysterin har blivit för deta...

 Denna text syftar till att utifrån masteruppsatsen Redovisningskvalitet i den kommunala sektorn ge en sammanställning vad man kommer fram till och ge en nulägesbeskrivning. Lagen om kommunal redovisning togs i bruk 1998. Den reglerar kommunens externa redovisning och syftet har varit att öka lagstiftningen inom redovisning och dess detaljeringsgrad. Men detta utgör inte ett regelverk utan är principstyrt. Innebär att lagen implementeras med den osäkerhet som skapas vilka redovisningsstandarder som gäller och revisionskvalitet.  Innebär att det skapats ett gap mellan kommunal redovisningsregler och redovisningspraxis ute i kommunerna. Detta ger att följsamheten att hålla sig till regelverket är varierande mellan kommuner. Redovisningen ger då inte ett transparent och en rättvis bild hur det står till i en enskild kommun. Övergången till bokföringsmässig redovisningsmodell framför kassamässig som tidigare gällde, innebär mer inslag av individuella bedömningar och uppskattni...

  När politiker av olika färg lägger fram sina förslag på reformer blir de oftast intervjuade av reportrar från media om hur alla dessa reformer ska finansieras. Ska det bli högre skatter eller inskränka andra reformområden eller utgiftsområden. Ekonomimodellen av idag säger oss att budgetunderskott är något som är dåligt och statsskulden ska man ha kontroll på, bör inte växa sig för stor. Staten ska kunna betala sina räkningar och detta gör man genom att vi medborgare, företag betalar olika skatter. Denna logik vänder MMT upp och ned på. Vad innebär MMT, ja Modern Monetary Theory är en teoribildning som härrör och arbetats fram av akademiska makroekonomer som ifrågasätter det rådande ramverket, ledande språkrör är bland annat Prof  Stephanie Kelton som gett ut boken Underskottsmyten utgiven på Verbal förlag. Man anser att statens budget inte går att jämföra med en vanlig hushållsekonomi. Margaret Thatcher hävdade i många av hennes tal att staten får sina intäkter av oss medbo...

 Sverige följer ett finansiellt ramverk som kom till efter -90 talskrisen. Detta föranledes av ett stort budgetunderskott och därmed ökad statsskuld. Ramverket innehöll ett antal budgetpolitiska mål. Emellertid var de makroekonomiska parametrarna av ett helt annat slag under -90 talet. Räntan var hög på grund utav främst den tyska återföreningen och inflationen hög. Svenska kronan släpptes fri 1992, innan dess var finanspolitiken mycket kringskuren. Kronan försvarades ihärdigt vilket ledde till kraftigt höjda räntor. Att inflationen nådde sådana höjder berodde främst på att vissa reformer såsom avreglering av kreditmarknader, avreglering av produkt/tjänstemarknader .  Enligt Lars Calmfors  Idéer för ett starkare Sverige . Omstartskommissionen tog vi oss ur denna sits på grund av att tillväxten ökade och det är det bästa sättet att få ned skuldkvoten till en acceptabel nivå. Tillväxt främjades på grund utav ett antal reformer , skattereform, avregleringar av kreditmarknad...

 Nuförtiden är det vanligt förekommande att man hör från svenska nationalekonomer vikten av att driva en inte för generös ersättningsnivå vid arbetslöshet. Vad innebär då detta? Varför kommer man fram till en sådan ståndpunkt. Först går jag igenom övergripande de olika teoretiska inriktningar som förekommer.  Detta grundar sig på ekonomisk teori enligt den Neoklassiska skolan . Man är väldigt noga med att hävda att man lutar sig mot befintlig teori och gällande forskningsresultat. Teorin som man lutar sig emot bygger på hur lönesättning går till på arbetsmarknaden. Följande samband används   W=P e  f(u,z)  W, Nominell lön P e , Förväntad prisnivå U, arbetslöshetsgrad Z, Övriga variabler som påverkar lönenivån, ersättningsnivå, minimilön, anställningsskydd.  Om man utgår ifrån ett läge med utbudsöverskott på arbetskraft så uppstår arbetslöshet. För att de arbetslösa ska kunna erhålla ett arbete bör man försöka gå ned i lön eller minska sina övriga villk...

Stora varsel i Skåne I dagarna har det aviserats från flera stora företag i Skåne stora varsel. Det är nog inte en slump att fler varsel kommer samtidigt. Ingen vill sticka ut utan man passar på att varsla när andra gör det. Detta skapar problem för regionen och naturligt så börjar politiker att oroa sig, vad händer egentligen. Regionrådet Sonesson gick ut i Sydnytt och uttalade en oro och undran över vad som händer. Han uttryckte på ett förtjänstfullt sätt vad regionen och dess politiker kunde göra för att minimera denna typ av varselvåg. Vad kan vi göra! Det är ju helt rätt politiker kan göra mycket, lägga till rätta all infrastruktur, allt från bostadsbyggande till utbildning och försäljning av tomter till ett bra pris. Mycket av detta finns redan vad jag ser i Skåne, utbildning i toppklass via både Lunds universitet, Kristianstad högskola, Malmö Universitet , bostadsbyggande pågår för fullt mer behöver göras i form av fler hyresrätter till hyfsade priser, försäljning av indust...