Recension av Underskottsmyten av Prof Stephanie Kelton
När politiker av olika färg lägger fram sina förslag på reformer blir de oftast intervjuade av reportrar från media om hur alla dessa reformer ska finansieras. Ska det bli högre skatter eller inskränka andra reformområden eller utgiftsområden.
Ekonomimodellen av idag säger oss att budgetunderskott är något som är dåligt och statsskulden ska man ha kontroll på, bör inte växa sig för stor. Staten ska kunna betala sina räkningar och detta gör man genom att vi medborgare, företag betalar olika skatter.
Denna logik vänder MMT upp och ned på. Vad innebär MMT, ja Modern Monetary Theory är en teoribildning som härrör och arbetats fram av akademiska makroekonomer som ifrågasätter det rådande ramverket, ledande språkrör är bland annat Prof Stephanie Kelton som gett ut boken Underskottsmyten utgiven på Verbal förlag.
Man anser att statens budget inte går att jämföra med en vanlig hushållsekonomi. Margaret Thatcher hävdade i många av hennes tal att staten får sina intäkter av oss medborgare och företag via skattsedeln. Det är egentligen våra pengar som staten använder sig av. Vill staten göra mer då måste man fråga efter mer pengar från oss via höjda skatter eller neddragning av andra utgifter som staten står för. Detta resonemang vänder sig MMT förespråkare kraftigt emot. Befinner man sig i en suverän stat som har rätt att ge ut sin egen valuta som flyter fritt, då kan inte staten få slut på pengar, aldrig, man har rätt att skapa pengar.
I sin bok går författaren igenom ett antal myter, sex stycken, som hon menar begränsar vårt sätt att tänka ekonomi av idag.
Myt 1: Staten bör sköta sin budget som ett hushåll
Staten är en valutautgivare, alla övriga aktörer är valutaanvändare. Kan skapa pengar vilket vi andra inte kan göra. Går att använda liknelsen vid att spela Monopol, vid spelets början blir alla deltagare tilldelade viss mängd pengar som man sedan kan använda för att göra affärer. Staten är alltså inte beroende av skatteintäkter, här har man vänt på begreppet mot vad som är gällande idag. Det som begränsar statens val är inflation.
Myt 2: Underskott är bevis på för höga utgifter
Här vill MMT förespråkare framhålla ett helt annat angreppssätt som innebär att om staten har ett underskott så kommer vi andra, medborgare och företag, operera med överskott. Vi har alltså fått mer pengar att använda oss av än vad staten egentligen har råd med, i vanligt tal. Det som begränsar är om man plötsligt får brist på resurser, materiell, produktionsanläggningar, personal att anställa, då är risken för inflation överhängande. Istället för att ha koll på vårt budgetunderskott blir i stället det centrala att se över i vilket stadium ekonomin befinner sig, över-/underkapacitet. Finns det lediga resurser?
Myt 3: Statens underskott blir en belastning för nästa generation
Författaren menar att efter WW2 var statsskulden i USA 120% av BNP. Detta innebar att ekonomin växte, en ny medelklass växte fram, familjers medianinkomst sköt i höjden, levnadsstandarden ökade för de flesta, utan att skattebördan ökade. Viktiga innovationer såg dagens ljus och dessa togs tillvara och kommersialiserades, blev till nytta för medborgare och företag.
Myt 4: Statens underskott tränger undan privata investeringar och minskar tillväxten
Här hävdar man att det ligger till på helt motsatt sätt. Om staten går med underskott innebär det att alla andra aktörer går med överskott, dvs utrymmet för nya investeringar genom att efterfrågan i samhället ökar, kommer att på helt motsatt sätt ökas. Allt bygger på att det finns tillgängliga samhälleliga resurser. I annat fall inflation som ska motverkas. Statens underskott ökar mängden privata sparmedel, privata investeringar trängs in snarare än ut.
Myt 5: Staten blir beroende av utlandet
Statsskulden består av statsobligationer, någon annan aktör köper dessa och erhåller en ränta. Ta exemplet med Kina och USA. USA har ett stort handelsunderskott mot Kina, man importerar mer än man exporterar. Det innebär att Kina får betalt i dollar och därmed får ett överskott av denna valuta. Vad ska man göra med dessa dollar, ja man sparar i statsobligationer som ställts ut av USA. Då kommer alltså pengarna tillbaka, men detta innebär inte att de fysiskt lämnar USA utan allt detta sker med några knapptryck hos deras Riksbank, dvs FED.
Myt 6: Sociala förmåner för oss mot en statsfinansiell kris
Här är grundförståelsen att staten kommer alltid att infria sina åtaganden, den får aldrig slut på pengar. Istället diskuteras vilken åtgärd som tillgodoser behoven bäst. Befolkningsstruktur och klimatpåverkan kommer att ge reella belastningar på tillgängliga resurser. Här kommer de verkliga problemen uppstå, och avvägningar över vilka prioriteringar som måste till. De verkliga kriserna är fattigdom, ekonomiska ojämlikheter, brist på infrastruktur, privat skuldsättning hos privatpersoner.
Detta beskrivs på ett detaljerat sätt men utan att använda alltför djupgående teoretiska modeller, målet har varit att vanliga människor, utan alltför djup ekonomisk kunskap, ska kunna ta till sig innehållet. Författaren har verkligen lyckats med det, pedagogisk skrift som gör boken rolig att läsa. Dessutom är översättningen väldigt bra. Det var längesedan de nuvarande gällande teoretiska modeller utmanades på djupet. Senast vid tiden för den stora depressionen 1930 talet med Keyenes som ledande inspiratör. Nu är det dags att vi tillåter oss att tänka igenom vad vi sysslar med när vi talar om samhällsekonomi.
Peter Bejmert
Källa: Underskottsmyten av Stephanie Kelton utgiven på Verbal förlag 2020
Kommentarer
Skicka en kommentar