Hur bör vi se på ekonomisk tillväxt i framtiden
Hur vi mäter tillväxt och vad det innebär kommer att bli viktigare i framtiden.
Hittills har vi tagit fram BNP,bruttonationalprodukt som ett mått på ekonomisk tillväxt. BNP, innebär kort värdet av vår produktion av varor och tjänster under en definierad period. Vanligtvis ett år. Förefaller vara ett ganska så trubbigt mått och kritiseras från flera håll, att det säger inte mycket hur stort välbefinnande ett lands innevånare känner. I dessa produktionssiffror kan ingå militär produktion, produktion som för med sig mycket av miljöförstöring. Vidare så får man inte med viss produktion som utförs i hemmet,obetalt arbete och den svarta sektorn. Många länder börjar tänka om att det behövs fler nyckeltal som mer specifikt tar hänsyn till människan och miljöaspekter. Framförallt vill man mäta välfärdens utveckling över tid.
En ökning av BNP kan bestå av flera faktorer, dels införandet av mer realkapital såsom maskiner, fabrikslokaler, fordon, datorer och människor med högre kunskapsnivå som tar hand om detta extra realkapital. Vidare kan man använda nuvarande kapitalbas men öka effektiviseringen hur denna kan användas för att öka produktmängden. Denna effektivisering kan härröra från högre humankapital som investerats i ett tidigare skede. Detta innebär att personalen har blivit mer effektiv, har fått tillgång till mer aktuell kunskap som kan användas för att arbeta mer effektivt. Man klarar av att använda maskiner, IT i större utsträckning och därmed kan producera mer. Med andra ord man har blivit mer effektiv med hjälp av tekniska verktyg. Den vanligaste faktorn för ökad tillväxt är numer,i den industrialiserade världen, produktivitetstillväxt förmåga att tillgodogöra sig tekniska innovationer.
Många kritiserar detta förenklade sätt att mäta tillväxt. Man anser att måttet inspirerar till ökat resursuttag av jordens resurser eller tillgångar som trots allt är begränsade. Tar inte hänsyn till att konsumtionsökningen leder till miljöförstöring av stora mått. Säger inget om hur stort välbefinnande en befolkning anser sig känna. Säger inget om hur välfärden utvecklas är den till för alla. Måttet kan även inspirera till en evig loop där effektivisering av produktionen leder till ökad konsumtion som ideligen upprepar sig. Jorden klarar inte av denna rovdrift. Man kan i och för sig se vissa positiva inslag av tillväxt och utvecklingen för miljön. Om t ex tillväxt drivs av produktivitets ökning så går det åt mindre resurser för att producera viss mängd för given konsumtion. Det låter ju bra men det bygger på att konsumtionen verkligen är given och närmast konstant i sin ökning. I verkligheten förhåller det sig inte så. Mer effektiviserad tillväxt ger ytterligare konsumtion.
Nu är det ju så att länder börjar tänka annorlunda. Sveriges regering har tagit fram ett antal nya nyckeltal omkring tillväxt som man ska börja använda. Dessa bygger på förutom det traditionella BNP nyckeltalen, på människans livskvalitet och även samhällets långsiktiga hållbarhet. Nyckeltalen är uppdelade på traditionella tillväxttal BNP per capita, arbetslöshet, sysselsättningsgrad, olika skuld sättningstal, miljöfaktorer som kan påverkas av tillväxten, hur hälsotalen varierar med tillväxten och tillit mellan människor. Emellertid när man hör media diskutera tillväxt och ekonomi så hänvisar man ensidigt till BNP och BNP per capita.
Nya Zeeland är också ett land där man tänkt om när det gäller tillväxt. Trots låg arbetslöshet och tämligen höga tillväxttal såg man att människor inte mådde bra speciellt den psykiska hälsan stod ut som ett problem. Därför har man även där börjat ta fram som speglar det allmänna välbefinnandet hos befolkningen.
I Sverige och då hos KTH och Lunds universitet har forskare börjat fundera över olika scenarier för noll tillväxt, hur kommer dessa samhällen se ut. Man har skrivit en rapport om detta Framtiden bortom BNP tillväxt. Man har iakttagit att fortsatt oändlig tillväxt mot att jorden har begränsade resurser och detta balanserar inte.Man räknar med att i framtiden får vi lägre tillväxttal och detta kommer att leda till sociala klyftor och arbetslöshet. Hur ska då detta hanteras, hur ska vi bli bättre på att fördela. Ett sätt att beskriva läget är att via metaforen, en hink som fylls med vatten, symboliserar det som produceras i form av varor och tjänster BNP (värdet av detta). Nu är det så att i botten av hinken finns det hål som symboliserar läckage eller bristande fördelning. Om hålen är tillräckligt stora så måste tillväxten fortsätta att stiga för att vattnet inte ska rinna ut, undvika för stora sociala klyftor. Så ser det oftast ut idag. Därför gäller det att täppa till hålen och att vi blir bättre på att dela på resurserna. Det jag menar är inte att det inkomstskillnader ska elimineras, men de ska minska, de börjar bli för stora i Sverige. Definitivt mellan chef nivåer och medarbetare som utför själva arbetet och skapar värde.
Rapporten från KTH och Lunds universitet bygger på fyra scenarier hur samhället kan ändras för att få bukt med detta och t o m att vi ska kunna leva med negativ tillväxt under viss tid. Dessa scenarier är kollaborativ ekonomi, lokal självförsörjning, automation för livskvalitet och cirkulär ekonomi i välfärdsstaten.
Kollaborativ ekonomi innebär mer av kollektivt ägande, varor och tjänster behöver inte ägaren äga. Dessa kan ägas av det offentliga istället för privat. Man hyr när man vill bruka dessa. Tidsbanker eller tidskonton bygger upp buffertar för perioder när man inte har för mycket att göra. Konsumtionen blir mer behovsstyrd. På detta sätt går det åt mindre resurser och hållbarheten blir bättre i samhället.
Lokal självförsörjning Man utgår ifrån att globalisering och urbaniseringen avtagit. Lokala marknader upplever en renässans, kommuner och medborgare får tillgång till mer makt. Mer fokus mot lokala resurser och hur dessa används. Människor minskar därmed sin konsumtion. Samhället präglas av öppenhet och man delar på kunskap och mycket av egna lösningar.Innebär hög arbetsinsats och hälften av insatsen blir obetald det positiva är att arbetstiden blir fördelaktigt genom att den blir olika. Resandet minskar radikalt, människor bor på landsbygden och i närheten av mindre städer. Mark används mångsidigt och statens roll minskar. Produktionen inriktas mot lokal konsumtion.
Automatisering för livskvalitet Robotar tar över vissa arbetsuppgifter som är av repetitiv karaktär och som är smutsiga och farliga. Människan utför mer kreativa uppgifter och administrerar. Arbetstiden krymper till 10 t per vecka. Digitalisering gör att människan arbetar mindre och man sprids mer runt om i landet.
Cirkulär ekonomi i välfärdsstaten Man producerar produkter som går att demontera, laga och återanvända. Man koncentrerar sig på tjänstekonsumtion , välfärd, kultur och naturupplevelser . Arbetsveckan är 40 t som norm. Man föredrar konsumtion av tjänster framför materiell produkter. Befolkningen koncentrerad till storstadsregioner Sthlm, Gbg och Mlmö. Många väljer bort bil åkande längre sträckor och använder sig av bilpooler. Det förekommer hårdare resurskontroller, man går från köparens marknad till producentens. Staten har stärkt sin makt. Styrningen leder till god tillgång på materiella produkter trots minskande resursåtgång.
Dessa skissade scenarier beskriver vilka stora förändringar det innebär. Många människor längtar trots allt efter självhushåll och bo på landet. Fokus ligger på befolkningen och inte ekonomiska nyckeltal som BNP.
Referenser: Wikipedia om BNP
Webbsida från regeringskansliet om komplettering BNP med nya mått på välfärd (2017)
Rapport Framtiden bortom BNP tillväxt. Artikel från Veckans affärer.
Forskning.se 25 april 2013 om BNP
Nerikes Allehanda 15 maj 2018 Ingemar Berglund Tankesmedjan omvända världen.
Peter Bejmert
Hittills har vi tagit fram BNP,bruttonationalprodukt som ett mått på ekonomisk tillväxt. BNP, innebär kort värdet av vår produktion av varor och tjänster under en definierad period. Vanligtvis ett år. Förefaller vara ett ganska så trubbigt mått och kritiseras från flera håll, att det säger inte mycket hur stort välbefinnande ett lands innevånare känner. I dessa produktionssiffror kan ingå militär produktion, produktion som för med sig mycket av miljöförstöring. Vidare så får man inte med viss produktion som utförs i hemmet,obetalt arbete och den svarta sektorn. Många länder börjar tänka om att det behövs fler nyckeltal som mer specifikt tar hänsyn till människan och miljöaspekter. Framförallt vill man mäta välfärdens utveckling över tid.
En ökning av BNP kan bestå av flera faktorer, dels införandet av mer realkapital såsom maskiner, fabrikslokaler, fordon, datorer och människor med högre kunskapsnivå som tar hand om detta extra realkapital. Vidare kan man använda nuvarande kapitalbas men öka effektiviseringen hur denna kan användas för att öka produktmängden. Denna effektivisering kan härröra från högre humankapital som investerats i ett tidigare skede. Detta innebär att personalen har blivit mer effektiv, har fått tillgång till mer aktuell kunskap som kan användas för att arbeta mer effektivt. Man klarar av att använda maskiner, IT i större utsträckning och därmed kan producera mer. Med andra ord man har blivit mer effektiv med hjälp av tekniska verktyg. Den vanligaste faktorn för ökad tillväxt är numer,i den industrialiserade världen, produktivitetstillväxt förmåga att tillgodogöra sig tekniska innovationer.
Många kritiserar detta förenklade sätt att mäta tillväxt. Man anser att måttet inspirerar till ökat resursuttag av jordens resurser eller tillgångar som trots allt är begränsade. Tar inte hänsyn till att konsumtionsökningen leder till miljöförstöring av stora mått. Säger inget om hur stort välbefinnande en befolkning anser sig känna. Säger inget om hur välfärden utvecklas är den till för alla. Måttet kan även inspirera till en evig loop där effektivisering av produktionen leder till ökad konsumtion som ideligen upprepar sig. Jorden klarar inte av denna rovdrift. Man kan i och för sig se vissa positiva inslag av tillväxt och utvecklingen för miljön. Om t ex tillväxt drivs av produktivitets ökning så går det åt mindre resurser för att producera viss mängd för given konsumtion. Det låter ju bra men det bygger på att konsumtionen verkligen är given och närmast konstant i sin ökning. I verkligheten förhåller det sig inte så. Mer effektiviserad tillväxt ger ytterligare konsumtion.
Nu är det ju så att länder börjar tänka annorlunda. Sveriges regering har tagit fram ett antal nya nyckeltal omkring tillväxt som man ska börja använda. Dessa bygger på förutom det traditionella BNP nyckeltalen, på människans livskvalitet och även samhällets långsiktiga hållbarhet. Nyckeltalen är uppdelade på traditionella tillväxttal BNP per capita, arbetslöshet, sysselsättningsgrad, olika skuld sättningstal, miljöfaktorer som kan påverkas av tillväxten, hur hälsotalen varierar med tillväxten och tillit mellan människor. Emellertid när man hör media diskutera tillväxt och ekonomi så hänvisar man ensidigt till BNP och BNP per capita.
Nya Zeeland är också ett land där man tänkt om när det gäller tillväxt. Trots låg arbetslöshet och tämligen höga tillväxttal såg man att människor inte mådde bra speciellt den psykiska hälsan stod ut som ett problem. Därför har man även där börjat ta fram som speglar det allmänna välbefinnandet hos befolkningen.
I Sverige och då hos KTH och Lunds universitet har forskare börjat fundera över olika scenarier för noll tillväxt, hur kommer dessa samhällen se ut. Man har skrivit en rapport om detta Framtiden bortom BNP tillväxt. Man har iakttagit att fortsatt oändlig tillväxt mot att jorden har begränsade resurser och detta balanserar inte.Man räknar med att i framtiden får vi lägre tillväxttal och detta kommer att leda till sociala klyftor och arbetslöshet. Hur ska då detta hanteras, hur ska vi bli bättre på att fördela. Ett sätt att beskriva läget är att via metaforen, en hink som fylls med vatten, symboliserar det som produceras i form av varor och tjänster BNP (värdet av detta). Nu är det så att i botten av hinken finns det hål som symboliserar läckage eller bristande fördelning. Om hålen är tillräckligt stora så måste tillväxten fortsätta att stiga för att vattnet inte ska rinna ut, undvika för stora sociala klyftor. Så ser det oftast ut idag. Därför gäller det att täppa till hålen och att vi blir bättre på att dela på resurserna. Det jag menar är inte att det inkomstskillnader ska elimineras, men de ska minska, de börjar bli för stora i Sverige. Definitivt mellan chef nivåer och medarbetare som utför själva arbetet och skapar värde.
Rapporten från KTH och Lunds universitet bygger på fyra scenarier hur samhället kan ändras för att få bukt med detta och t o m att vi ska kunna leva med negativ tillväxt under viss tid. Dessa scenarier är kollaborativ ekonomi, lokal självförsörjning, automation för livskvalitet och cirkulär ekonomi i välfärdsstaten.
Kollaborativ ekonomi innebär mer av kollektivt ägande, varor och tjänster behöver inte ägaren äga. Dessa kan ägas av det offentliga istället för privat. Man hyr när man vill bruka dessa. Tidsbanker eller tidskonton bygger upp buffertar för perioder när man inte har för mycket att göra. Konsumtionen blir mer behovsstyrd. På detta sätt går det åt mindre resurser och hållbarheten blir bättre i samhället.
Lokal självförsörjning Man utgår ifrån att globalisering och urbaniseringen avtagit. Lokala marknader upplever en renässans, kommuner och medborgare får tillgång till mer makt. Mer fokus mot lokala resurser och hur dessa används. Människor minskar därmed sin konsumtion. Samhället präglas av öppenhet och man delar på kunskap och mycket av egna lösningar.Innebär hög arbetsinsats och hälften av insatsen blir obetald det positiva är att arbetstiden blir fördelaktigt genom att den blir olika. Resandet minskar radikalt, människor bor på landsbygden och i närheten av mindre städer. Mark används mångsidigt och statens roll minskar. Produktionen inriktas mot lokal konsumtion.
Automatisering för livskvalitet Robotar tar över vissa arbetsuppgifter som är av repetitiv karaktär och som är smutsiga och farliga. Människan utför mer kreativa uppgifter och administrerar. Arbetstiden krymper till 10 t per vecka. Digitalisering gör att människan arbetar mindre och man sprids mer runt om i landet.
Cirkulär ekonomi i välfärdsstaten Man producerar produkter som går att demontera, laga och återanvända. Man koncentrerar sig på tjänstekonsumtion , välfärd, kultur och naturupplevelser . Arbetsveckan är 40 t som norm. Man föredrar konsumtion av tjänster framför materiell produkter. Befolkningen koncentrerad till storstadsregioner Sthlm, Gbg och Mlmö. Många väljer bort bil åkande längre sträckor och använder sig av bilpooler. Det förekommer hårdare resurskontroller, man går från köparens marknad till producentens. Staten har stärkt sin makt. Styrningen leder till god tillgång på materiella produkter trots minskande resursåtgång.
Dessa skissade scenarier beskriver vilka stora förändringar det innebär. Många människor längtar trots allt efter självhushåll och bo på landet. Fokus ligger på befolkningen och inte ekonomiska nyckeltal som BNP.
Referenser: Wikipedia om BNP
Webbsida från regeringskansliet om komplettering BNP med nya mått på välfärd (2017)
Rapport Framtiden bortom BNP tillväxt. Artikel från Veckans affärer.
Forskning.se 25 april 2013 om BNP
Nerikes Allehanda 15 maj 2018 Ingemar Berglund Tankesmedjan omvända världen.
Peter Bejmert
Kommentarer
Skicka en kommentar