En jämförelse av pensionssystemet mellan Norge och Sverige
Pensionssystemet världen över har genomgått en systemförändring i så måtto att den har gått från att vara ett förmånsbestämt till ett avgiftsbestämt system. Det innebär att man är inte garanterad en viss nivå när man går i pension utan det bestäms utefter hur mycket du har betalat in i avgifter till systemet. Det som är en garanterad nivå finns oftast i de flesta länder men det rör sig då om ett lägre grundskydd.Det som gäller är att man arbetar och på det viset betalar in avgifter till systemet som blir till framtida pensionsrätter.Systemen idag bygger på hela livsinkomsten , Allt arbete från lägsta nivå t ex sommararbete under ungdomsåren, räknas med, vidare kan man få räkna med löner som tas ut i högre åldrar. Något som att räkna de bästa 20-30 år i pensionsgrundade inkomst finns inte utan hela arbetslivet räknas.
Det svenska pensionsystemet arbetades fram under 1990-talet. En för Sverige turbulent tid om man ser till statsfinanserna. Systemet sattes i sjön tidigt 2000-tal.
Vill med detta försöka ge en jämförande bild av pensionssystemet mellan två länder som nyligen sjösatte nytt system, dels hur mycket det skiljer systemtekniskt och dels hur resultatet blev. Hur fungerar systemet och vilka konsekvenser fick det.
Systemet går ut på att arbetsgivare betalar in 10,21% i ålderspensionsavgift(del av arbetsgivaravgift) Individen i sin tur betalar in allmän pensionsavgift på 7% av bruttolönen. Numera utgår skattereduktion för den enskilde vilket innebär att det är staten som betalar in dessa 7% till pensionssystemet.Systemet tillförs alltså 17,21% av lönen till pensionsrätter. Grunden utgörs av pensionsgrundande inkomst, bruttolön ersättning vid sjukdom, arbetslöshet. Lönen minus allmän pensionsavgift, 93% av bruttolön. 18,5% av pensionsgrundande inkomst motsvarar 17,21% av den totala lönen. Detta innebär alltså att varje individ (via sin arbetsgivare) betalar in 18,5% till systemet årligen, 16% till allmän pension och 2,5% till fonderad premiepension.
För att få ett värdebeständigt pensionskapital så indexeras kapitalet för varje år. Man använder sig i normalfallet av ett inkomstindex. Detta index beskriver genomsnittlig löneförändring mellan två år. Man bestämde vidare att systemet skulle vara finansiellt robust, underskott skulle inte skickas vidare till nästa generation. Det innebar att tillgångar och skulder skulle kvoteras till 1,0. Tillgångar utgörs av fonderat pensionskapital och framtida inbetalningar till systemet och skulder uttag av pensionskapital och framtida uttag. Denna avstämning ska ske för vart år. Det innebär att om kvoten sjunker under 1,0 slår en broms till och att för det året så räknas pensionerna upp med ett mindre tal ett sk balansindex. Blir kvoten högre än 1.0 slår en gas till samma balansindex används men uppräkningen blir med ett högre tal. Detta förfarande fortgår till kvoten nått 1.0.
När du väl ska börja ta ut pension så räknas också denna pension upp med ett index. Storleken på pension bestäms också av ett sk delningstal. Beskriver prognostiserad levnadsålder och antal tillgängliga år i pension. Kvoten av värdet av pensionsrätterna ,när pensionen tas ut ,och delningstal plus norm för indexering , 1,6% ger pensionen som betalas ur det första året. När nästa års pension beräknas gör man på samma sätt förutom att beräkna kvoten av inkomstindex år 2/ inkomstindex år 1 * 1,6%. Här drar man av 1,6% som man hade tillgodo i förskott från första året. Inkomstindex år 2/inkomstindex år 1 utgörs av förändringen i inkomster.
Det finns också en lägsta nivå, garantipension som kan tas ut efter 65 års ålder och är tillgänglig för de som inte har arbetat in tillräckligt med pensionsrätter. Beloppet är fast och ligger på runt 7 000-8000 kr/mån. I tillägg kan man ansöka om bostadsbidrag som inkomstprövas.
På grund av införande av jobbskatteavdraget som den borgerliga regeringen var ansvarig för så blev skatten på pensioner högre än på arbete. Märkligt nog kan man tycka för pensioner är i sig uppskjuten lön och borde i rimlighetens namn också varit föremål för ett jobbskatteavdrag.Detta har nuvarande regering försökt rätta till men har ej nått fram. Man har enbart selektivt försökt bättra läget för vissa grupper inom pensionskollektivet. 'Tar du t ex ut pension tidigare straffas du med en högre skatt. Detta innebär så klart att skatten på speciellt lägre pensionsinkomster är hög.
I Norge har man också varit igenom ett systemskifte när det gäller pensioner. Något senare än Sverige 2011 sattes systemet igång. I stort sett var situationen densamma i Norge med ett förmånsbestämt system som behövdes bytas ut. Självfallet sneglade man på Sverige som redan hade infört ett avgiftsbestämt system och man kunde till viss del lära av dem. I stora drag liknar systemen varandra. Man sätter av 18,5% av bruttolönen till pensionssystemet som blir till pensionsrätter. Systemet värdesäkras med löneindex (inkomst) När man i sin tur sedan tar ut sin pension erhåller man som i Sverige ett förskott för första året 0,75% i uppskrivning av sitt kapital. Nästa års indexuppräkning drar man av detta mot förändringen av inkomster. En väsentlig skillnad är att i Norge använder man sig inte av någon broms eller gas. Det är Stortingen som ser över systemets finansiella hållbarhet.Upptäcker man att det börjar saknas pengar mellan tillgångar och skulder tillför man helt enkelt medel till systemet som gör att balans uppnås. I Sverige får pensionärerna stå för detta.
Som synes i stort sett ser systemen ungefär lika ut men resultatet av systemet har blivit rätt så olikt.
I Norge har man också inte infört någon fondbaserat del som i Sverige.
Det man kan se är att i Sverige har andelen pensionärer som faller under fattigdomsgränsen ökat , ej i Norge. Mycket beror på att garantipensionen befinner sig på en högre nivå än i Sverige. I Norge ligger den runt 16 000 Nok, här ska ingå kostnad för bostad. I Svensk garantipension räknas inte bostad in utan särskilt bostadsbidrag finns att söka. En restriktion här är att inga större övriga intäkter får finnas eller förmögenhet. Inkomstprövning sker. Därför hamnar en svensk grundpension runt 8 000 Sek.
I Norge är grundpensionen säkrad med index mot löneförändringar mellan åren. I Sverige är den enbart säkrad mot inflation. Får alltså inte ta del av standardökning som sker via löneväxt. Inflationen har varit extremt låg de senaste åren.
I Norge har Stortinget ansvaret för systemets fortlevnad och kontroll man fattar beslut när man måste finansiellt stärka upp för stabilitetens skull. I Sverige är det pensionsgruppen som inte består av alla partier och därför blir det ett demokratiskt underskott.
Det finns också stora skatteskillnader mellan länderna när man ser till pensioner. I Norge är pensioner under 120 000 Nok befriade från skatt. Som bekant är inte fallet så i Sverige . Beskattning av lägre inkomster är i Sverige tämligen hög.
För att sammanfatta så är pensionssystemen i grunden mellan de bägge länderna ganska så lika,smärre avvik. Men skillnader runt om systemet med koppling till andra faktorer gör att utfallet blir olikt. Jag försöker här lista upp dessa skillnader:
- Högre garantipension i Norge än Sverige.
- Ingen broms eller gas i Norge men i Sverige.
- Bättre skattesits i Norge för lägre pensioner. Skattefrihet på pensioner upp till 120 000 nok per år. I Sverige har man fortfarande en skillnad mellan skatt på arbete och pensioner.
- Garantipensioner indexeras i Norge efter löneindex i Sverige efter prisindex.
- Sjukförsäkringsersättning och arbetslöshetsersättningar utgör pensionsgrundande inkomst i både Norge och Sverige. I Sverige är tyvärr dessa ersättningssystem mindre pålitliga än i Norge. Detta gör att pensionsgrundande inkomst i Sverige blir lägre än den borde bli på grund av sjukdom eller arbetslöshet. Detta gör att pensionen påverkas mer negativt i Sverige om man har haft mycket av sjukdom eller arbetslöshet.
Referenser: Den Svenska Ålderspensionen, Socialdpt Dec 2016
Beregning av alderspensjon, NAV Norge
Pensioner i andra länder, SOU 2011:05
Peter Bejmert
Det svenska pensionsystemet arbetades fram under 1990-talet. En för Sverige turbulent tid om man ser till statsfinanserna. Systemet sattes i sjön tidigt 2000-tal.
Vill med detta försöka ge en jämförande bild av pensionssystemet mellan två länder som nyligen sjösatte nytt system, dels hur mycket det skiljer systemtekniskt och dels hur resultatet blev. Hur fungerar systemet och vilka konsekvenser fick det.
Systemet går ut på att arbetsgivare betalar in 10,21% i ålderspensionsavgift(del av arbetsgivaravgift) Individen i sin tur betalar in allmän pensionsavgift på 7% av bruttolönen. Numera utgår skattereduktion för den enskilde vilket innebär att det är staten som betalar in dessa 7% till pensionssystemet.Systemet tillförs alltså 17,21% av lönen till pensionsrätter. Grunden utgörs av pensionsgrundande inkomst, bruttolön ersättning vid sjukdom, arbetslöshet. Lönen minus allmän pensionsavgift, 93% av bruttolön. 18,5% av pensionsgrundande inkomst motsvarar 17,21% av den totala lönen. Detta innebär alltså att varje individ (via sin arbetsgivare) betalar in 18,5% till systemet årligen, 16% till allmän pension och 2,5% till fonderad premiepension.
För att få ett värdebeständigt pensionskapital så indexeras kapitalet för varje år. Man använder sig i normalfallet av ett inkomstindex. Detta index beskriver genomsnittlig löneförändring mellan två år. Man bestämde vidare att systemet skulle vara finansiellt robust, underskott skulle inte skickas vidare till nästa generation. Det innebar att tillgångar och skulder skulle kvoteras till 1,0. Tillgångar utgörs av fonderat pensionskapital och framtida inbetalningar till systemet och skulder uttag av pensionskapital och framtida uttag. Denna avstämning ska ske för vart år. Det innebär att om kvoten sjunker under 1,0 slår en broms till och att för det året så räknas pensionerna upp med ett mindre tal ett sk balansindex. Blir kvoten högre än 1.0 slår en gas till samma balansindex används men uppräkningen blir med ett högre tal. Detta förfarande fortgår till kvoten nått 1.0.
När du väl ska börja ta ut pension så räknas också denna pension upp med ett index. Storleken på pension bestäms också av ett sk delningstal. Beskriver prognostiserad levnadsålder och antal tillgängliga år i pension. Kvoten av värdet av pensionsrätterna ,när pensionen tas ut ,och delningstal plus norm för indexering , 1,6% ger pensionen som betalas ur det första året. När nästa års pension beräknas gör man på samma sätt förutom att beräkna kvoten av inkomstindex år 2/ inkomstindex år 1 * 1,6%. Här drar man av 1,6% som man hade tillgodo i förskott från första året. Inkomstindex år 2/inkomstindex år 1 utgörs av förändringen i inkomster.
Det finns också en lägsta nivå, garantipension som kan tas ut efter 65 års ålder och är tillgänglig för de som inte har arbetat in tillräckligt med pensionsrätter. Beloppet är fast och ligger på runt 7 000-8000 kr/mån. I tillägg kan man ansöka om bostadsbidrag som inkomstprövas.
På grund av införande av jobbskatteavdraget som den borgerliga regeringen var ansvarig för så blev skatten på pensioner högre än på arbete. Märkligt nog kan man tycka för pensioner är i sig uppskjuten lön och borde i rimlighetens namn också varit föremål för ett jobbskatteavdrag.Detta har nuvarande regering försökt rätta till men har ej nått fram. Man har enbart selektivt försökt bättra läget för vissa grupper inom pensionskollektivet. 'Tar du t ex ut pension tidigare straffas du med en högre skatt. Detta innebär så klart att skatten på speciellt lägre pensionsinkomster är hög.
I Norge har man också varit igenom ett systemskifte när det gäller pensioner. Något senare än Sverige 2011 sattes systemet igång. I stort sett var situationen densamma i Norge med ett förmånsbestämt system som behövdes bytas ut. Självfallet sneglade man på Sverige som redan hade infört ett avgiftsbestämt system och man kunde till viss del lära av dem. I stora drag liknar systemen varandra. Man sätter av 18,5% av bruttolönen till pensionssystemet som blir till pensionsrätter. Systemet värdesäkras med löneindex (inkomst) När man i sin tur sedan tar ut sin pension erhåller man som i Sverige ett förskott för första året 0,75% i uppskrivning av sitt kapital. Nästa års indexuppräkning drar man av detta mot förändringen av inkomster. En väsentlig skillnad är att i Norge använder man sig inte av någon broms eller gas. Det är Stortingen som ser över systemets finansiella hållbarhet.Upptäcker man att det börjar saknas pengar mellan tillgångar och skulder tillför man helt enkelt medel till systemet som gör att balans uppnås. I Sverige får pensionärerna stå för detta.
Som synes i stort sett ser systemen ungefär lika ut men resultatet av systemet har blivit rätt så olikt.
I Norge har man också inte infört någon fondbaserat del som i Sverige.
Det man kan se är att i Sverige har andelen pensionärer som faller under fattigdomsgränsen ökat , ej i Norge. Mycket beror på att garantipensionen befinner sig på en högre nivå än i Sverige. I Norge ligger den runt 16 000 Nok, här ska ingå kostnad för bostad. I Svensk garantipension räknas inte bostad in utan särskilt bostadsbidrag finns att söka. En restriktion här är att inga större övriga intäkter får finnas eller förmögenhet. Inkomstprövning sker. Därför hamnar en svensk grundpension runt 8 000 Sek.
I Norge är grundpensionen säkrad med index mot löneförändringar mellan åren. I Sverige är den enbart säkrad mot inflation. Får alltså inte ta del av standardökning som sker via löneväxt. Inflationen har varit extremt låg de senaste åren.
I Norge har Stortinget ansvaret för systemets fortlevnad och kontroll man fattar beslut när man måste finansiellt stärka upp för stabilitetens skull. I Sverige är det pensionsgruppen som inte består av alla partier och därför blir det ett demokratiskt underskott.
Det finns också stora skatteskillnader mellan länderna när man ser till pensioner. I Norge är pensioner under 120 000 Nok befriade från skatt. Som bekant är inte fallet så i Sverige . Beskattning av lägre inkomster är i Sverige tämligen hög.
För att sammanfatta så är pensionssystemen i grunden mellan de bägge länderna ganska så lika,smärre avvik. Men skillnader runt om systemet med koppling till andra faktorer gör att utfallet blir olikt. Jag försöker här lista upp dessa skillnader:
- Högre garantipension i Norge än Sverige.
- Ingen broms eller gas i Norge men i Sverige.
- Bättre skattesits i Norge för lägre pensioner. Skattefrihet på pensioner upp till 120 000 nok per år. I Sverige har man fortfarande en skillnad mellan skatt på arbete och pensioner.
- Garantipensioner indexeras i Norge efter löneindex i Sverige efter prisindex.
- Sjukförsäkringsersättning och arbetslöshetsersättningar utgör pensionsgrundande inkomst i både Norge och Sverige. I Sverige är tyvärr dessa ersättningssystem mindre pålitliga än i Norge. Detta gör att pensionsgrundande inkomst i Sverige blir lägre än den borde bli på grund av sjukdom eller arbetslöshet. Detta gör att pensionen påverkas mer negativt i Sverige om man har haft mycket av sjukdom eller arbetslöshet.
Referenser: Den Svenska Ålderspensionen, Socialdpt Dec 2016
Beregning av alderspensjon, NAV Norge
Pensioner i andra länder, SOU 2011:05
Peter Bejmert
Kommentarer
Skicka en kommentar