Kopplingen mellan att ta vilket jobb som helst och modern tillväxtteori
Politiker brukar tala om hur viktigt det är att människor är i jobb och att ekonomisk tillväxt ökar. Med dessa rader vill jag visa hur Nationalekonomin ser på denna målsättning med hjälp av att beskriva teorin bakom ekonomisk tillväxt och hur den överensstämmer med politikers målsättning.
Modern tillväxtteori startar med hjälp av Solow tillväxtteori som mejslades fram under slutet -50 tal och -60 talet. Modellen visar hur sparande, befolkningstillväxt och teknologiska framsteg leder till ändring i ekonomins utbud och tillväxt över tid.
Tillväxt i kapitalstock, arbetsstyrka och framsteg rörande teknologi interagerar i ekonomin vilket i sin tur leder till ökning i utbud av varor och tjänster.
Utbud av varor/tjänster kommer sig av produktionsfunktionen Y=F(K,L) . K beskriver kapitalstock och L visar till arbetsstyrkan. Y kan översättas med utbud eller BNP.
Det man oftast är ute efter är förändringen av kapitalstocken, här samverkar både nyinvestering och avskrivning av befintligt kapitalbestånd. Om nyinvesteringar övergår avskrivningar av gammalt kapital så ökar kapitalstocken. Omvänt så minskar kapitalstocken. Avskrivning beskriver förslitning, åldrande av utrustning.
Det vanliga är att beskriva produktionsfunktionen per arbetstagare, utbud per arbetstagare ,y och kapital per arbetstagare, k sambandet ger då y=f(k). Genom att produktionsfunktionen ger avtagande marginalprodukts avkastning för kapital, så blir tillväxten enbart temporär. När man tillför ytterligare kapital så minskar utbudet successivt. Detta beskriver Solow modellens problem, tillväxten stannar av.
Sparandet är en viktig variabel i modellen genom att den ger underlag för investeringar, ökning av kapitalstocken. Om sparandet, både privat och offentligt, ökar så ökar både kapitalstocken och utbudet. Även här så avtar tillväxten vid given punkt dvs växten ökar inte mer, men utbudet BNP befinner sig på en högre nivå.
Hur påverkar då befolkningstillväxten. den speglar då arbetstagare, om kapitalstocken är konstant och befolkningstillväxt ökar så kommer man att nå en minskning av utbudet BNP. Det innebär att ekonomier med högre befolkningstillväxt har lägre nivåer av kapital per arbetstagare och ger därmed lägre utbud BNP.
Så långt har vi inte fått någon hållbar förklaring till varför vissa ekonomier växer. Därför förde Solow in begreppet teknologiska framsteg. Det kan röra sig om innovationer och mer utbildning hos arbetstagarna. Om vi tar fram vår gamla produktionsfunktion så lägger man till Y=F(K,L*E) där E står för arbetstagarnas effektivitet. Detta ger ihållande tillväxt per arbetstagare. Högre grad av sparande leder enbart till tillväxt till en viss punkt sedan avtar den och likaså kapital men däremot när man lägger till variabeln effektivitet så ökar tillväxten över tid.
Med denna lilla genomgång av tillväxtteorin så vill jag visa att det är inte säkert att bara för folk är i en viss sysselsättning så ökar tillväxten. Det gäller att människor är på rätt jobb där man kan tillföra värde, vara effektiv, då ökar tillväxten över tid. Det man istället skulle satsa på är att utbilda arbetslösa personer inom bristyrken där man snabbt ser resultat på tillväxtkurvan. Att bara skruva i ersättningssystemen är kontraproduktivt och leder i slutändan till lägre tillväxt. Att utbilda personer till bristyrken kan ses som en investering i humankapital vilket i sin tur leder till effektiva anställda som skapar ihållande tillväxt. Vi lever i ett annat samhälle nu än under industrialismens tidevarv, det måste också politiker förstå. Kunskapssamhället är här, man måste organisera sig annorlunda än under Fordismens tid, livslångt lärande blir viktigt för att kunna ta de jobb som växer fram. Utvecklingen över vilka jobb som växer fram kommer att ske mycket snabbare därför måste människor räkna med att lära sig nytt under ett arbetsliv. Detta måste staten hjälpa till med, hur ska man försörja sig under utbildningstider, här skulle någon form av basinkomst behövas. Basinkomst är något som politiker inte vill ta i men på sikt bli tvungna. Speciellt med avseende på tillväxt av AI robotsamhället kommer ta bort massor med befintliga jobb som på sikt måste ersättas. Under den tiden måste man utbilda sig till de nya arbetena detta tar tid kostar pengar.
Peter Bejmert
Modern tillväxtteori startar med hjälp av Solow tillväxtteori som mejslades fram under slutet -50 tal och -60 talet. Modellen visar hur sparande, befolkningstillväxt och teknologiska framsteg leder till ändring i ekonomins utbud och tillväxt över tid.
Tillväxt i kapitalstock, arbetsstyrka och framsteg rörande teknologi interagerar i ekonomin vilket i sin tur leder till ökning i utbud av varor och tjänster.
Utbud av varor/tjänster kommer sig av produktionsfunktionen Y=F(K,L) . K beskriver kapitalstock och L visar till arbetsstyrkan. Y kan översättas med utbud eller BNP.
Det man oftast är ute efter är förändringen av kapitalstocken, här samverkar både nyinvestering och avskrivning av befintligt kapitalbestånd. Om nyinvesteringar övergår avskrivningar av gammalt kapital så ökar kapitalstocken. Omvänt så minskar kapitalstocken. Avskrivning beskriver förslitning, åldrande av utrustning.
Det vanliga är att beskriva produktionsfunktionen per arbetstagare, utbud per arbetstagare ,y och kapital per arbetstagare, k sambandet ger då y=f(k). Genom att produktionsfunktionen ger avtagande marginalprodukts avkastning för kapital, så blir tillväxten enbart temporär. När man tillför ytterligare kapital så minskar utbudet successivt. Detta beskriver Solow modellens problem, tillväxten stannar av.
Sparandet är en viktig variabel i modellen genom att den ger underlag för investeringar, ökning av kapitalstocken. Om sparandet, både privat och offentligt, ökar så ökar både kapitalstocken och utbudet. Även här så avtar tillväxten vid given punkt dvs växten ökar inte mer, men utbudet BNP befinner sig på en högre nivå.
Hur påverkar då befolkningstillväxten. den speglar då arbetstagare, om kapitalstocken är konstant och befolkningstillväxt ökar så kommer man att nå en minskning av utbudet BNP. Det innebär att ekonomier med högre befolkningstillväxt har lägre nivåer av kapital per arbetstagare och ger därmed lägre utbud BNP.
Så långt har vi inte fått någon hållbar förklaring till varför vissa ekonomier växer. Därför förde Solow in begreppet teknologiska framsteg. Det kan röra sig om innovationer och mer utbildning hos arbetstagarna. Om vi tar fram vår gamla produktionsfunktion så lägger man till Y=F(K,L*E) där E står för arbetstagarnas effektivitet. Detta ger ihållande tillväxt per arbetstagare. Högre grad av sparande leder enbart till tillväxt till en viss punkt sedan avtar den och likaså kapital men däremot när man lägger till variabeln effektivitet så ökar tillväxten över tid.
Med denna lilla genomgång av tillväxtteorin så vill jag visa att det är inte säkert att bara för folk är i en viss sysselsättning så ökar tillväxten. Det gäller att människor är på rätt jobb där man kan tillföra värde, vara effektiv, då ökar tillväxten över tid. Det man istället skulle satsa på är att utbilda arbetslösa personer inom bristyrken där man snabbt ser resultat på tillväxtkurvan. Att bara skruva i ersättningssystemen är kontraproduktivt och leder i slutändan till lägre tillväxt. Att utbilda personer till bristyrken kan ses som en investering i humankapital vilket i sin tur leder till effektiva anställda som skapar ihållande tillväxt. Vi lever i ett annat samhälle nu än under industrialismens tidevarv, det måste också politiker förstå. Kunskapssamhället är här, man måste organisera sig annorlunda än under Fordismens tid, livslångt lärande blir viktigt för att kunna ta de jobb som växer fram. Utvecklingen över vilka jobb som växer fram kommer att ske mycket snabbare därför måste människor räkna med att lära sig nytt under ett arbetsliv. Detta måste staten hjälpa till med, hur ska man försörja sig under utbildningstider, här skulle någon form av basinkomst behövas. Basinkomst är något som politiker inte vill ta i men på sikt bli tvungna. Speciellt med avseende på tillväxt av AI robotsamhället kommer ta bort massor med befintliga jobb som på sikt måste ersättas. Under den tiden måste man utbilda sig till de nya arbetena detta tar tid kostar pengar.
Peter Bejmert
Kommentarer
Skicka en kommentar